Johan ryno eller Johan Ryno

Jag blir inte riktigt klok på Johan Ryno. Ena stunden briljerar han med balans, skridskoåkning och finess. Bara för att lite senare glida omkring i ett vakuum av tristess.

Gnaget nummer 16 har haft otur med skador, visst. Men, när han kom tillbaka i vintras gjorde han det med besked och såg riktigt vass ut. Jag och många med mig tänkte att den riktige Ryno var tillbaka. Det bådade gott inför kvalspelet. Kanske skulle Ryno kunna bli den joker vi så väl behövde i de avgörande matcherna?

Hur blev det? Vad ser vi av Johan Ryno nu? Jag tycker mest att han ser duttig, pluttig och oinspirerad ut i sitt spel. Det är inte konstigt att Ryno har fått nöta bänk ett par gånger i Kvalserien. Mot Växjö kom han visserligen in i tredje perioden och avgjorde. Men det var mest slumpen som lät Rynos tama dragskott leta sig in bakom Brage i kassen. Spelmässigt var det ingen rivig Ryno som regerade direkt.

Om Johan Ryno vill ta steget, om han vill nå nästa nivå, om han vill lira med de stora grabbarna, då måste han sluta valpa omkring som en annan junior. Ryno måste börja använda sig av den där stora kroppen, den där långa klubban och de där fartfyllda fötterna. Ryno måste börja visa vilja och hänsynslöshet. Han måste helt enkelt kliva ur Jr-pyjamasen och dra på sig JR-kostymen. Det är knappast en blivande NHL-forward vi ser glida omkring i Gnagets svartgula tröja för tillfället. Frågan är om han ens har en framtid i Elitserien.

Ibland handlar allt om vad man vill. Frågan är: Vad vill Johan Ryno?

Öset

Mikael Österberg. Som jag har klagat på honom i vinter. Men det är slut med det nu. Aldrig mer ska jag gnälla på Öset, åtminstone inte under återstoden av denna säsong.

Mikael Österberg är den AIK:are som överraskat allra mest i årets Kvalserie. Från att nätt och jämnt platsat i laget har han i de senaste matcherna gått från klarhet till klarhet. Och i kväll gjorde han sitt första mål för säsongen.

Men Öset gjorde så mycket mer än det viktiga 1-0-målet. Han agerade säkert och stabilt, han tacklades i rätt lägen, han stod rätt, åkte rätt och passade rätt. Och han kämpade och slet runt kassarna. Han retades med bröderna Munk. I par med Kapten Dick briljerade han byte efter byte efter byte.

Jag som trodde att Mikael Österberg var för klen och valpig för att klara sig på den här nivån. Så fel jag hade. Så dumt jag tänkte. I kväll lirade Österberg som en riktigt liten Tyson. Lill-Frazze tänker jag kalla honom i fortsättningen. Mikael Österberg - Boris nya favorit!
-
Överhuvudtaget var detta kvällen då doldisarna klev fram. Öset var den ene, Engblom den andre. Och Stefan Johansson var den tredje. Dessa tre hockeyarbetare stod för Gnagets kassar i afton och de var alla välförtjänta målskyttar. Österbergs mål var klassiskt och vackert. Offensiv back följer med upp i slottet och avslutar direkt. Engbloms 2-0 var ett typiskt brunkarmål. Gnagets meste spelare genom tiderna slängde sig bokstavligt talat fram och tryckte in pucken. Johansson, den spelskicklige backen som nästan ingen lägger märke till, pricksköt sedan in 3-0 bakom en chanslös Röglekeeper. Det var mål som smakade mumma. Vilken underbar första period på Hovet!
-
All heder åt Heino. Återigen spikade han igen kassen. Återigen gjorde han svåra räddningar i avgörande lägen. Med tur och skicklighet stoppade han bröderna Munk, Högardh, Kung Kenny och de andra skånepågarna från att göra match av matchen. Härligt Heino!
-
Nu räknar jag dagarna till matchen mot Leksand i Ejendal. Vilken drabbning det kommer att bli. Vilken kamp. Vilket kvalfyllt litet helvete. AIK åker till Dalarna fullpumpade av nyvunnet självförtroende. Leksand, lika nyrika på energi och spelglädje som Gnaget, tar emot med stora famnen i sin stekheta masugn. Det kommer kramas, knuffas, kampas och tampas på torsdag. Må bästa lag vinna. Må kvällen bli en hejdundrande kvalfest i hockeyälskarnas tecken. Endast ödmjuka segrare och goda förlorare göra sig besvär.

Rögle på fall, del 4

-
I morgon går sista tåget mot Elitserien 2009/2010. Om AIK överhuvudtaget ska ha chansen att nå resans slutstation måste man vinna på Hovet.
-
Rögle har visat att de är Kvalseriens bästa lag. Åtminstone hittills. De är stora favoriter att vinna över AIK i morgon. Det blir hårt och svårt för oss svartgula men ingenting är omöjligt. Kan Heino spela som senast mot Växjö, kan försvarsspelet fungera, kan Dicken leverera och kan Sandberg & Bång producera - då kan vi besegra Rögle!
-
Fyra omgångar återstår av Kvalserien, fyra matcher återstår av säsongen. Det vore härligt om AIK kunde vara med och slåss om elitplatsen in i det sista. Kom igen Gnaget!
-
Själv laddar jag upp inför match med ett att halsa fem-sex Red Bull och tre vitaminkoncentrat. Jag har nämligen äntligen förstått vad alla andra hockeyintresserade svenskar vetat sedan länge: Hockey handlar i princip enkom om E N E R G I. Mer om detta i kommande inlägg.
-
Dagens fniss:
Storleken har visserligen ingen betydelse - det säger i alla fall mina feministiska studiekamrater, åtminstone när de är nyktra och påklädda. Men vad säger min glennifierade vän om detta: Greken har kortast...
-

Att greppa ett halmstrå

Okej, jag ska inte sväva iväg nu. Men jag tycker om att drömma. Jag tycker om att hoppas och jag tycker om att tro på underverk.
-
Om AIK vinner sina resterande fyra matcher samtidigt som SSK kammar noll mot antingen Västerås, Växjö eller Leksand, ja då spelar Gnaget i Elitserien nästa säsong. (Om nu inte Växjö också går fullt förstås. Men det gör de ju inte!)
-
Igår såg Dicken bättre ut än tidigare. Han kanske aldrig var halvskadad. Han kanske bara har var ringrostig efter skadan. Vad vet en glad amatör som jag egentligen?
-
Och Heino spikade igen. Äntligen!
-
För AIK var det back to basics som gällde igår och nu är man plötsligt back in business av bara farten. Tre poäng hemma mot Rögle på måndag är ett måste för att halmstrået inte ska glida oss ur handen.
-
Gnagets rutinerade back, Erik Ryman, fick igår spela en ny roll i filmen om sin karriär. Som hårt arbetande powerforward pumpade han på i två peroder. Sedan tog krafterna slut och Ryman fick ge plats åt den dittills bänkade Ryno. Ryno tackade för förtroendet genom att för en gångs skull ta i. Resolut trampade han förbi en moståndare i mittzon innan han med fart och fläkt slängde iväg en rivig dragare. Växjös målis, den gode Brage, agerade tamt och pucken stack in mellan arm och kropp.
-
Jag saknade Greken igår på Hovet. Min hårt arbetande vän hade säkert varit med på noterna när det hettade till i tredje perioden. Vi talar ändå om en man som genom att gapa och glenna* lyckats med konststycket att bli utslängd från en innebandymatch. Och då är han ändå själv innebandydomare!

*Att glenna = att dricka bira samtidigt som man ägnar sig åt högt och osammanhängande tal.

Växjö hemma

Jag tänkte att jag måste skriva något vettigt inför kvällens match. Men jag känner mig en aning tom. Inte för att jag är knäckt på något sätt, snarare är jag nog bara lite ur form. Precis som Gnaget med andra ord.

Det är klart att jag är besviken över den svaga starten på Kvalserien. Jag hade hoppats på så mycket mer. Västerås skulle vi ju bara slå i premiären. Mot SSK var vi så nära, så nära och Växjö måste man besegra om man ska vara med och slåss i toppen. Att vi föll pladask i Ängelholm är inte mycket att orda om, Rögle är starka och särskilt på hemmaplan. Det var inte där vi skulle ha säkrat våra pinnar. Det var inte där drömmarna dog.

Jag hade aldrig trott att AIK skulle vara med och fajtas om en plats i Elitserien. Det vill säga, inte inför denna säsong. Men i takt med att Gnaget under säsongen blivit bättre och bättre och allt mer stabila och solida i sitt spel har drömmarna väckts. Inför Kvalserien trodde jag verkligen att vi skulle ha en rejäl chans. SSK, Rögle och Leksand var mina förhandsfavoriter men jag var säker på att minst ett av dessa lag skulle floppa. Lika säker var jag på att AIK inte skulle göra det. Jag fick rätt på en punkt men fel på en annan. Tyvärr.

Det som har kännetecknat Gnagets spel i HockeyAllsvenskan denna vinter har varit:

1. Lagets fantastiska hemmafacit
2. Lagets suveräna försvarsspel
3. Lagets snabba omställningar

Av dessa tre punkter har jag i Kvalserien sett nada, nothing, ingenting. Målvaktsspelet har dessutom varit under all kritik. Coachningen likaså. Melin & Franzén har envisats med att ändra om i kedjor och backpar på ett sätt som, tror jag, skapat oro i laget. Inför kvällens match skickar man dessutom hem Jamie Milam (om hem innebär till Danmark eller USA vete katten). Målvaktsbytena har inte direkt hjälpt till att skapa reda i ett redan sårigt försvar. Lägg därtill en impotent Dick och man förstår varför det svartgula skeppet har gått på grund.

Jag är övertygad om att Dick Tärnström inte är fit for fight. Han ser hämmad ut i skridskoåkningen. Han är orörlig och försiktigt. Dessutom tar han få initiativ framåt och uppspelen är sämre än normalt. Jag tror helt enkelt att Dicken spelar halvskadad. I ett lag som dagens AIK håller inte detta. Kapten Dick är alldeles för viktig för oss och om han inte är fullt frisk drabbar det hela laget. Det är möjligt att jag är helt ute och cyklar här men jag gör min bedömning utifrån vad jag ser av Dicken på isen. Och det jag sett hittills är knappast ögongodis för en hockeygnagare.

- - -
När jag läser igenom detta inlägg slås jag av hur grinig och negativ jag låter. Det är inte riktigt min mening. Man (och jag) måste komma ihåg med vilka förutsättningar Gnaget gick in i denna säsong. Man får inte glömma att laget faktiskt har gjort en kanoninsats som tagit sig så här långt. Ingen hade i höstas räknat med AIK i Elitserien nästa säsong, allra minst jag själv. Målet var att göra bättre ifrån sig än säsongen 2007/08, att etablera sig som ett topplag i HockeyAllsvenskan och eventuellt vara med och nosa på en topplats i Kvalserien. Det målet har man trots allt nått med råge. Givetvis måste uppnådda mål följas av nya men kanske var det orealistiskt att redan i år drömma om en plats i Eliten?

Nåja, en sak är säker: AIK Hockey är tillbaka i rampljuset och vi är tillbaka för att stanna. Tids nog ska vi tillbaka till Elitserien också. Framåt stolta AIK!

- - -
Dagens fniss (som egentligen är gårdagens fniss):
Bananen firade igår 100 år i Sverige. Enligt en artikel i gårdagens SvD äter svensken i genomsnitt 20 kg banan/år. Enligt mina beräkningar bör dock denna siffra korrigeras. Den genomsnittlige svensken äter i själva verket betydligt mindre än vad som redovisas i artikeln. Däremot konsumerar den genomsnittlige djurgårdaren ca 75 kg bananer per år. (Enligt mina högst ovetenskapliga beräkningar alltså.) Därmed kan den genomsnittlige djurgårdaren utan tvekan placeras in under kategorin apor.

Black Boris vill i samband med bananens högtidsdag ta tillfället i akt och gratulera alla stockholmska apor till 100 år av mätta magar. Grattis!

Nattsvart

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

a

BU!

Vi är överallt!

Inför tisdagens ödesmatch i Växjö laddar jag upp med att varva spökhistorier med kusliga grammatikstudier. Spökhistorierna är läskiga men det är ingenting i jämförelse med de objektiva predikativ och satsadverbial som min kurslitteratur är översvämmad av.

Superlativen har jag koll på sedan tidigare men det är knappast läge att damma av dem nu. AIK är varken skickligast eller bäst i Kvalserien. Men näst bäst kan vi fortfarande bli. Om Rögle eller SSK vinner båda dubbelmötena lagen emellan samtidigt som Gnaget tar kål på Smålandsspöket två gånger för alla, ja då är vi plötsligt med i racet igen. Och Västerås ska väl inte kunna ta full pott mot Leksand? Inför hemmamötet med Rögle kan vi faktiskt vara en ynka poäng efter serietvåan. Än ska gnagaren inte sluta drömma.

Då och då läser jag i tidningar och på nätet om det ökade antalet råttor i landets städer. Folk förfäras över "skadedjuren". Usch, tänker och säger dem var gång en liten gnagare med slingrig svans letar sig fram ur skuggorna. Själv utbrister jag "JIPPI!" och tar fram osten ur skafferiet. Råttorna är mina vänner, liksom för övrigt mössen, hamstrarna och sorkarna är boriska bundsförvanter. Vi gnagare håller ihop, i rått och torrt. Sedan kan folk säga vad de vill. Vill de rynka på ögonbrynen och se ut som om pesten härjar så fort vi dyker upp så är det väl deras bekymmer. En sak måste de inse: Vi gnagare är verkligen överallt!

För de läsare som trots allt känner sig manade att försöka hindra oss gnagare i vår framgångsrika utbredning rekommenderar jag Anticimex. På deras hemsida läser jag bland annat följande:

Gnagare är en stor grupp djur i den svenska däggdjursfaunan och bland dem finns flera av våra allvarligaste skadegörare. [...] Såväl råttor och möss förökar sig i snabb takt och det är därför nödvändigt att snabbt åtgärda problemen.

Med dessa väl valda citerade ord avslutar jag detta mustiga inlägg och önskar alla råtthatare god jakt. Bli inte besvikna om ni misslyckas bara. Vi gnagare är mästare på att överleva. Dessutom är vi allt annat är nyggradslösa. Så det så!

SM-GULD, SM-GULD, SM-GULD

AIK blev idag Svenska Mästare för tredje gången någonsin efter att ha besegrat Segeltorp i SM-finalen med klara 5-0. Därmed tog Gnaget en gruvlig revansch för fjolårets finalförlust. Stor matchvinnare blev målvakten Valentina Lizana som spikade igen kassen när det som allra mest behövdes.

Segeltorps IF-AIK 0-5 (0-2, 0-1, 0-2)

Första perioden:
0-1 (11.24) Maria Rooth (Miranda Tjärnström, Isabella Jordansson),
0-2 (13.30) Kathrin Lehmann (Christine Meier)
Skott: 9-6.
-
Andra perioden:
0-3 (9.20) Danijela Rundqvist
Skott: 9-10.
-
Tredje perioden:
0-4 (3.47) Katarina Timglas (Maria Rooth),
0-5 (17.29) Katarina Timglas spel fyra mot fem, mål i tom kasse
Skott: 13-8.
-
Skott totalt: 31-24.
Utvisningar: Segeltorps IF 4x2 min. AIK 9x2
Domare: Henrik Wåhlin, Stockholm
Publik: 385
-
Källa: SVT

aik
AIK:s svenska mästare 2008/2009:

Målvakter
1. Valentina Lizana
30. Josephine Lennström

Backar
2. Linnéa Bäckman
3. Katarina Timglas
4. Hanna Lindström
5. Emelie Berggren (Lagkapten)
11. Miranda Tjärnström
16. Anna Tude
28. Cajsa Lillbäck

Forwards
7. Danijela Rundqvist
9. Sandra Claesson
10. Malin Sonefors
12. Deborah Eckefjord
13. Lisa Hedengren
17. Nanna Hamell
19. Kathrin Lehmann
21. Christine Meier
22. Isabelle Jordansson (Ass. lagkapten)
27. Gizela Blom
72. Maria Rooth (Ass. lagkapten)
81. Maritta Becker

Lagledning
Lagledare: Staffan Jordansson
Lagledare: Maria Andersson
Huvudcoach: Mikael Gustavsson
Fysioterapeut: Staffan Spännhane
Assisterande coach: Rickard Regnell
Materialförvaltare: Benny Andersson
Materialförvaltare: Roger Andersson

Källa: Svenska Ishockeyförbundet

- - -
Även AIK Hockeys herrlag spelade match idag. Det blev förlust i Ängelholm mot hemmalaget Rögle. Därmed ser det allt mörkare ut för hockeykillarna i kampen om en elitserieplats. Snyggingen Mattias Beck sägs dock ha varit lika läcker som vanligt. Men det hjälpte alltså inte herrarna, som nu har tre förluster på fyra spelade omgångar. Närmast väntar bortamatch mot överraskningsgänget Växjö Lakers på tisdag. Enligt rykten ska Malin Berghagen ha kon-sulterats för rådgivning och spökutdrivning inför den gastkramande tillställningen.

Rögle på fall, del 3

Gårdagens inlägg inför Rögle-AIK innehöll en halvsanning. Henrik Eriksson har spelat i både Leksand och Rögle och känner därmed dessa klubbar väl. Men den gnagare som bäst känner till dagens Rögle är utan tvekan Christofer Löfberg.

Löfberg, som spelat junorhockey i AIK, har i tur och ordning representerat Djurgården, Huddinge och Rögle som A-lagsspelare. Förra säsongen spelade han för Rögle i HockeyAllsvenskan och gjorde bra ifrån sig. Det blev 22 mål och 12 assist på 42 matcher och Löfberg bidrog i allra högsta grad till att Rögle tog steget upp i Elitserien. När Rögle inför denna säsong förstärkte laget blev konkurrenssituationen tuff för Christofer och ett par andra spelare. Efter endast 15 matcher (och två mål) lånades Löfberg ut till AIK, som var i behov av målglada forwards.

Löfberg gjorde A-lagsdebut i Gnaget den 31 oktober 2008. Borås stod för motståndet och Hovet var arenan. Matchen slutade 2-0 till AIK och Löfberg spelade samman med Henrik Eriksson och Mattias Beck. Det blev inga poäng den gången men väl två minuter i utvisingsbåset. Sedan dess har det blivit 5 mål och 5 assist i den svartgula tröjan för Löfberg som ofta suttit bänkad eller fört en undanskymd tillvaro i tredje-/fjärdelinan. Lånet har alltså knappast varit någon succé, vare sig sett ur gnagisk eller löfbergsk syvinkel. Gnagets nummer 10 känns i första hand som en komplementspelare som jobbar hårt för laget. Särskilt målfarlig kan man knappast påstå att Löfberg varit hittills.

Kanske kan det lossna i dag mot klubben som lånade ut honom. Löfberg bör om inte annat vara ruggigt motiverad att visa vad han kan. Jag blir inte förvånad om vi ser 10 Löfberg i målprotokollet i Lindab Arena. Det vore väl om inte annat passande. Revansch? Nja. Upprättelse? Tja. Förlösande? JA! Christofer Löfberg har visat tidigare att han kan göra mål men det är ett tag sedan senast. Nu när det gäller som mest är det tid för en målskytt att kliva fram. Skjut Löfberg, skjut!


Christofer Löfberg. Då i Rögle, nu i AIK.

- - -
SVT:s Sydnytt rapporterar om Rögles ekonomiska läge inför matchen mot AIK. Intressant, inte bara för Röglefans. Miljoner står på spel.


- - -
Dagens fniss:
Rögles läkare heter Ioannis Kostogiannis. Vad ska min vän Greken säga nu?

Färjestad 6 Skurkaktiga AIK 0

Vilken överkörning. Vilken utklassning. Vilken lekstuga. Låtsasgnaget från Skoterland åkte till Karlstad och såg sola släckas och bli svart. Så kan det gå för den som olovligt kallar sig AIK.

Det är ju för djävligt egentligen. Här låter vi norrlänningarna spela i våra färger, med vårat namn och med mer eller mindre vårat märke på bröstet, och så spelar de som en påse nötter. Skämmes ta mig fan! Vilken tur att ordningen snart är återställd. Snart är det riktiga Gnagetlaget tillbaka i hockeyns finrum. Snart petar vi ned skoterskurkarna dit de hör hemma: Under strecket, ned i träsket - Skellefteås bovar ska ut!

Fast det är rätt roligt när man tänker på't. Här glider ett gäng svartgulrandiga pajsare omkring på skridskor och kallar sig AIK utan att ha en enda riktig AIK-supporter. De få fans man har är väl mest wannabes hela bunten. Jag menar, de puttrar omkring på sina vältrimmade skotrar, påpälsade som bara den (för det är kallt året om där låtsasgnagarna bor) och pimplar fisk och tämjer renar, samtidigt som de tror sig vara AIK:are. Dessa snöbollskastande samer har ju noll koll på läget.

Riktiga AIK:are åker väl för faan inte skoter till jobbet. I Stockholm åker vi bil, buss eller tunnelbana. Här är det inte tal om snöskor eller björnfäll. Här eldar vi inte i öppna spisen när vi fryser, här slår vi på elementet och har det bra. Och inte dricker vi hembränt heller. Tvi vale för vargtass. Det är bara inavlade bönder och fylltrattar som sysslar med sån't skit. Usch! Tacka vet jag en stor stark kall en och därmed basta.

Och norrsken? Vad är det egentligen? Någon slags felstavad norrman eller? Nej, man kanske skulle ta och fara upp till det där efterblivna landskapet upp i norr och tala om ett och annat. För det första: Det finns bara ett AIK. För det andra: Vi är från Stockholm - inte Solna. För det tredje: Vi har faktiskt humor (åtminstone en del av oss). För det fjärde: Vi ska tillbaka!

Skurkaktiga AIK-fans?

Rögle på fall, del 2

Rögle är ett rivigt gäng
som vet hur man tar poäng
Slit och släng
Fart och fläng
men mot Gnaget blir det däng

- - -
AIK:s Henrik Eriksson är unik. Han är inte bara en av lagets viktigaste och bästa spelare. Han är dessutom den som antagligen känner motståndarna allra bäst. Eriksson, född 1979 och med nummer 79 på tröjan, har spelat för både Leksand 1995-1999 och Rögle 2004-2006. Till AIK kom han inför denna säsong från Almtuna, som ju var en hårsmån från att ta sig till Kvalserien. I vinter har Eriksson mestadels kamperat ihop med Mattias Beck och Jonas Westerling i AIK:s framgångsrika andrakedja.

Henrik Eriksson var en av HockeyAllsvenskans klokaste och bästa centrar och i Kvalserien har han visat att han håller hög klass. I mina ögon är han den enskilde gnagare som utmärkt sig allra mest och bäst. Han är i topp i Gnagets interna poängliga efter tre omgångar (2 mål och 3 assists) och han har klart bäst tekningsstatistik med 59% vinster. Detta att jämföra med exempelvis HockeyAllsvenskans bästa tekare, AIK:s Christian Sandberg, som i Kvalserien hittills ligger på blygsamma 46 % vunna nedsläpp.

Överhuvudtaget vill jag framhålla kedjan med Westerling, Eriksson och Beck som AIK:s främsta så här långt i kvalspelet. Trion har skapat mest tryck i anfallszon, skjutit mest och även producerat bäst. Beck drog in en härlig stänkare senast mot Leksand och Henrik Eriksson låg bakom det mesta i anfallsväg. Även jokern Westerling har snurrat på bra så här långt även om han fortfarande kan bli mer bestämd och resolut i sitt spel. Och skottet Jonas, skottet. Du måste lära dig att skjuta!

- - -
Även om det är glädjande att Gnagets andralina gör bra ifrån sig vill jag framhålla vikten av att firma Bång/Sandberg/Bergström kommer igång på allvar. Det är här AIK har sina ess, det är här vi har våra stora matchvinnare. Bång saknades mot Västerås i premiären och det syntes. Mot SSK var han helt okej och senast mot Leksand briljerade han stundtals med fart, tempo och fina finter. Sandberg har redan visat att han är skicklig nog att dominera i Kvalserien. Han har allt som krävs för att lyckas: Farten, balansen, blicken, handlederna och framförallt viljan att vinna. Bergström är jag fortfarande lite tveksam till huruvida han håller elitklass men som komplement till Bång och Sandberg duger han mer än väl.

Om AIK ska kunna rucka på Rögle och få skåningarna på fall i morgon krävs det att nämnda kedja producerar mål och poäng. Och inte bara det. De måste dominera. De måste få tryck på Rögle, snurra i de grönvitas zon och få in puck och spelare på mål. Det får vara slut på sarghörnshockeyn nu! Sandberg är vår nya stjärna och om vi ska få behålla honom till nästa säsong gäller det nog att ta den här elitserieplatsen. Jag är nämligen tämligen säker på att Sandberg spelar i Elitserien till hösten, oavsett om AIK gör det eller ej. Han är helt enkelt för bra för HockeyAllsvenskan.

Henrik Eriksson, Christian Sandberg & Daniel Bång. Segervapen mot Rögle?

Rögle på fall, del 1

rögle


Efter den förlösande segern hemma mot Leksand senast känns det riktigt spännande att se AIK ta sig an Rögle på bortaplan. Ängelholms stolthet är storfavoriter inför mötet men jag är säker på att Gnaget kan skrälla.

Rögle har fått en angenäm start på Kvalserien. Tre raka segrar, varav de två senaste trepoängare. I premiären borta mot Växjö blev det seger efter straffar. Två av Rögles tre segrar har kommit på just bortaplan och det är intressant med tanke på att laget inför kvalet spelade 18 raka bortamatcher i Elitserien utan att vinna. Självklart är det stor skillnad att bortaspela mot Växjö och Västerås jämfört med Linköping, HV71, Modo m.fl. men ändå. Tror inte att Rögle kände sig alltför säkra inför Kvalseriepremiären.

Nu har man fått upp ångan och inför söndagsmötet med Gnaget är laget förstås fulladdat med självförtroende. Förhoppningsvis har Rögle vaggats in i lite falsk trygghet. Kanske har man slagit sig så smått till ro efter den fina inledningen och börjat slappna av lite grann. Det skulle passa AIK bra. Gnaget behöver verkligen en seger i Ängelholm. Minst en poäng tror jag är nödvändigt om vi ska våga fortsätta tro på elitserieavancemang. Många omgångar återstår förstås men att ligga sju poäng efter Rögle med sex matcher kvar att spela skulle kännas sådär.

AIK har inlett Kvalserien på ett hyfsat sätt. Premiären hemma mot Västerås blev en flopp men sedan dess har det sett rätt bra ut. I Södertälje var vi värda minst två poäng och mot Leksand blev det som alla vet full pott. Jag är övertygad om att såväl spelare som ledare ser fram emot fortsättningen med tillförsikt och längtan. Jag tror det passar Gnaget bra att slå ur underläge. Man har ett ungt hungrigt lag som bara blir bättre ju fler matcher på den här nivån man får i benen. Och på söndag får man verkligen chansen att visa vad man går för.

Tabelltoppen ser efter tre omgångar ut som de flesta förväntat sig. Än kan dock mycket hända. Jag tror inte att både SSK och Rögle står pall hela vägen. AIK är i nuläget, med Leksand smått avsågade, det lag som har störst chans att spränga sig in mellan de två förhands-favoriterna. Gnaget var värda segern i senaste bortamatchen mot Södertälje - Nu tar vi den mot Rögle istället! Det kommer bli tätt och tufft, rivit och slitigt och fruktansvärt spännande. Precis som det ska vara alltså. Som vanligt kommer jag att ha ont i magen från första nedsläpp till slutsignal. Jag tröstar mig med att jag knappast lär vara ensam.

Till nedstämda leksingars tröst

lif

Om man simmar i bråddjupa vatten
bland hajar, vrak och stup
Då kan man snart ge sig katten
på att det blir en och annan kallsup

När man dykt så långt ned i skiten
att man aldrig mer tror sig se ljus
och man känner sig biten och sliten
för ens drömmar har grävts i grus

Då tar man sig i kragen
och kämpar sig upp ur dyn
Man säger adjöss till gårdagen
och lyfter blicken mot skyn

Ty en dag ska solen skina
på den som aldrig gav opp
En dag ska leksingens pina
förvandlas till glädje och hopp

Läs också Jämtleksing: Summering av dygnet.

"In Sweden we call it a kick"

aik

Leksand sparkar sina tränare efter tre inledande förluster i Kvalserien. Störtlöjligt, pinsamt och bedrövligt, säger jag. Som om det var tränarnas fel att laget gått på pumpen mot SSK, Rögle och AIK.

Nu väntar fyra på pappret lätta matcher för dalmasarna. Räkna med att tidningarna avslöjar Ny Tränare-effekt om resultaten blir de förväntade, dvs. att Leksand vinner fyra raka. Saken är ju den att laget bara ska vinna över Växjö och Västerås, oavsett tränartrojka. Men Kempe och Jonsson får nu bära hundhuvudet medan spelarna som underpresterat får chansen till upprättelse.

Med tanke på att Leksands sportchef, Mikael Lundström, så sent som i går kväll klagade över lagets forwards, bör han väl i konsekvensens namn ta ifrån Pelle Prestberg kaptensrollen. Prestberg om någon har underpresterat i Kvalserien, igår utmärkte han sig främst genom att besöka utvisningsbåset i parti och minut.

I hockeyns värld, där spelarna behandlas som små barn och där tränarna alltid bär skulden för spelarnas misslyckanden, är det förstås rätt att Kempe och Jonsson sparkas. Barnen kan ju inte klandras för att deras föräldrar inte har vett att sätta gränser. Och hockeyspelarna kan väl inte klandras för att tränarna är opedagogiska i sitt ledarskap.

Det finns ett ord för att beskriva cirkusen i Leksand: Trams!

Matchen i matchen: Kung Kenny vs Kapten Dick

När Rögle överraskande knep andraplatsen i fjolårets kvalserie hette den store hjälten Kenny Jönsson. Kung Kenny bar Rögle på sina axlar och det räckte hela vägen upp till Elitserien. I år är det AIK som ska försöka göra en Rögle, anförda av Kapten Dick.

Det är intressant att jämföra AIK i år med Rögle i fjol. Det finns många likheter. Båda lagen klev in i Kvalserien som underdogs. Båda lagen saknade stora stjärnor men hade å andra sidan en enorm laganda. Båda lagen inledde Kvalserien skruttigt. Och båda lagen var starkt beroende av sina lagkaptener. Utan Kenny Jönsson hade Rögle aldrig gått upp i fjol. Utan Dick Tärnström skulle AIK varit borta för länge sedan i år.

Jämför man Kung Kenny och Kapten Dick sinsemellan finner man både likheter och skillnader. Båda har stora hjärtan för sina klubbar. Båda har långa och fina karriärer bakom sig. De har båda spelat i Elitserien, landslaget och NHL. Kenny Jönsson är dock den bättre av de två. Hans meritlista är längre och han har haft en mer framträdande roll i alla lag han spelat för. Kenny Jönsson skulle kunna gå in och dominera i vilken elitserieklubb som helst. Dick Tärnström skulle säkerligen spela en betydande roll i samtliga elitlag men han är knappast i Kennyklass.

Samtidigt tror jag att Dick Tärnström i nuläget är minst lika viktig (om inte viktigare) för AIK som Kenny Jönsson är för Rögle. När Dicken saknades under slutomgångarna av HockeyAllsvenskan drabbade detta inte bara Gnagets dittills solida defensiv. Även framåt försvagades man markant. AIK är beroende av Dickens lugn, pondus och fina uppspel. Kedjan med Sandberg/Bång/Begström led kanske allra mest av att inte ha den givne ledaren med sig på isen. Dicken ingjuter lugn i det unga, hungriga och ivriga laget. Samtliga spelare blir bättre med Tärnström i sin närhet.

- - -

Under Leksandsmatchen satt jag och orades en smula över Dick Tärnströms skrala insats. Jag kanske har fel nu men jag tyckte inte att han hade lika mycket speltid som normalt. När han väl var på isen spelade han mest säkert och försiktigt och tog få initiativ. Är det månne så att Dicken hämmas av sin ledbandsskada mer än vad AIK velat erkänna? Eller handlar det bara om att han ännu inte kommit igång helt efter skadan och därför tar det säkra före det osäkra? Om det är så att Tärnström är halvskadad gör AIK givetvis rätt i att inte tala högt om det. Samtidigt kan en haltande och halvpotent Dick för Gnagets del vara skillnaden mellan en topp- och mittplacering när Kvalserien 2009 summeras.

Drömmen om Elitserien lever

Vilken underbar kväll på Hovet för alla svartgula hockeygnagare. Och vilken fruktansvärd kväll för alla leksingar. Marginalerna var på vår sida denna gång och allt som kunde gå fel gick fel för Leksand.

Gästerna kom till spel utan Antti-Jussi Niemi och Jan Huokko. Det syntes att de två backarna saknades. Särskilt i egen zon var Leksand emellanåt duttiga och osäkra och detta utnyttjade Gnaget på ett effektivt sätt. Matchen var dock länge tät och jämn men AIK hade den lilla tur som saknats i tidigare kvalserieomgångar. Nu studsade pucken vår väg i de avgörande lägena. Jag vet inte hur många gånger den retfullt trillade omkring mellan Leksandsklubbor i vårt slott utan att någon mas lyckades få träff. Var det inte Heino som stod i vägen för trissan så var det svartgula backar. En gång agerade stolpen Heinos bästa vän (även om det på jumbotronen såg ut som att pucken faktiskt var inne).

Enligt skytten Johan Hägglund, som enligt TV4 egentligen borde ha bokförts för 4-2-målet, var pucken aldrig inne: "Pucken tog i stolpen. Inget snack om saken", säger han till Sportbladet. När jag tittar på bilderna från SVT inser jag att han har rätt (trots att reportern i inslaget övertygat pläderar för motsatsen). Pucken tar verkligen i Heinos vänstra stolpe. Kolla själva, pucken far i luften, inte längs isen. Den tar i insidan av stolpen och sjunker sedan i en båge ned mot isen.



Givetvis bör målkameror införas i Kvalserien. Och fyradomarsystem. Det får inte uppstå fler rabalder kring tveksamma mål nu. "Råttet är mågat" för att citera Per Ledin. Det står alldeles för mycket på spel, såväl sportsligt som ekonomiskt för att inte använda sig av tekniken i svåra målbedömningar. Hur svårt kan det vara att skrapa ihop stålar till de nödvändiga kostnader det innebär att införa målkameror? Någon sponsor måste man väl kunna ragga? Det borde ligga i hela Hockeysveriges intresse att rätt lag går upp i Eltserien.

- - -
Avslutningsvis vill jag säga att jag tycker det är beklämmande att så många AIK:are lägger så mycket energi på att håna Leksand en kväll som denna. Jag har svårt att förstå varifrån all denna skadeglädje kommer. Givetvis njuter jag av att se mitt lag vinna över en konkurrent men det finns ingen anledning att i ramsa efter ramsa fokusera på Leksands olycka. I mina ögon framstår man bara som en loser med mindervärdeskomplex om man i segerns ögonblick ägnar sig åt hånskratt och nidvisor. Nej, hylla gärna Gnaget men ge fan i att håna gästerna. Leksand och dess supportrar förtjänar bättre.

Dags att ge Leksand en läxa

aik

Dagens tips: AIK-Leksand 3-2

Bland puckar och puckon

Med jämna mellanrum talas det om att hockeyspelare generellt är rätt puckade. Hockeygrabbar brukar allmänt anses smått obildade och bakom flötet. Själv funderar jag emellanåt på hur det är ställt med hjärncellerna bland oss supportrar.

En snabb titt på olika forum på SvenskaFans hockeyzon får mig att allvarligt ifrågasätta tänkandet och kunnandet hos flertalet skribenter. Efter AIK:s förlust i Södertälje tjöt många gnagare ut rena ramaskrin till inlägg. Allt var domarens fel, förlusten var otroooligt orättvis och AIK fick aldrig en ärlig chans. Gnäll, gnäll, gnäll. Som vanligt när AIK förlorat en jämn match berodde det på omständigheter som de svartgula inte kunnat påverka.

Bland Leksands supportrar råder febril verksamhet just nu. Sedan Antti-Jussi Niemi åkt på en rejäl och olycksalig propp i Ängelholm har inläggen haglat på fansens forum. I princip alla skribenter är överens: Tjärnqvists tackling var regelvidrig, han borde ha åkt ut på matchstraff direkt och därefter drabbats av en lååång avstängning. Diskussionen har spridit sig även till mer gnagiska domäner och även här är de flesta inne på Leksandslinjen.

Jag har tittat på reprisen ett antal gånger nu och jag tycker det är oerhört svårt att avgöra huruvida det är en tackling i ryggen eller inte. Jag kan förstå de upprörda leksingar som menar att tacklingen är regelvidrig. Samtidigt tycker jag att det ser ut som att Tjärnqvist sätter sin skuldra mot Niemis skuldra. Problemet är att han kommer i hög fart samtidigt som Niemi vrider sig mot sargen och täcker puck. Därför träffas han illa. Avståndet till sargen är minimalt, det är ingen typiskt "farlig" tackling i ryggen vi talar om.

Tyvärr slår Niemi ansiktet rakt i plexit och studsar sedan medvetslös ned i isen. Det är en mycket olycklig situation. Frågan är om Tjärnqvist ska hängas för sin tackling. Liknande situationer uppstår i varje period, varje match på den här nivån. Checkande anfallare jagar puckförande back bakom målburen. Tacklingar delas ut i fart och fläkt. Den här gången fick smällen en väldigt tråkig utgång. Jag lutar dock åt att fria Tjärnqvist och se händelsen som just en olycklig situation i spelet.

Lika nyanserad som jag är i min syn på saken är inte Västeråssupportern Godflesh, som slår något slags rekord i bottenlös argumentationsteknik när han skriver:

Jag är inte så insatt i tacklingen men jag tycker själv att han trycker till AJN lite hårdare än vad som behövs och att det slutade otäckt, sen kan man skylla på is hit och dit samt kanter sagen mm.

Sverige är ett speciellt land som vi alla bor i och bör följa deras regler och enligt mig är "rikets" lag viktigare än "hockey regler".

Om man tex tar en "inbrottstjuv" på bar gärning i hemmets lugna vrå:) och "slår till" henne eller honom när det kanske räcker med en fasthållning så åker man dit, inte tjuven utan du själv om nu tjuven anmäler dig för övervåld. (i detta fall hamnade han inte ens på sjukan ).... ( inlägg)

I hockey är man ansvarig för sin egen "klubba" och man borde vara ansvarig för sina tacklingar också och inte gömma dig bakom regler...

Tjärnqvist borde få sitt straff även om det inte sker av domaren. Plocka bort honom ett tag från att spela, när han är under utredning.

Tjärnqvist var trots allt den avgörande faktorn till att han blev skadad, även om det inte var med flit. Det sjuka är att om detta skulle ha hänt en Röglespelare så skulle det vara tvärtom med åsikter hit och dit, man bör se detta med "oberoende" ögon som sagt, utanför hockey.

Jag brukar störa mig på folk på läktaren som vrålar SKJUUUUUT så fort AIK får in pucken i anfallszon. Jag brukar flina åt folk som jublar i tio sekunder innan de upptäcker att ett mål blivit bortdömt för offside i målgården. Och jag brukar skaka på huvudet åt folk som skriker UTVISNING så fort en gnagare faller omkull. Men inläggen på SvenskaFans olika forum tar ändå priset. Snacka om snillen spekulerar.

- - -

Nu har Disciplinnämnden gått på leksingarnas linje och stängt av Tjärnqvist i två matcher. Jag vet inte vad jag ska säga om detta. Det är möjligt att man bedömt situationen rätt men jag kan inte låta bli att tänka att domen är politiskt korrekt. Om Niemi inte blivit allvarligt skadad hade tacklingen överhuvudtaget aldrig diskuterats.

Masmos och knäckta leksingar?

aik

När AIK tar emot Leksand på Hovet i morgon kväll är det allvar. Båda lagen har inlett Kvalserien med två raka förluster och även om Gnaget har lyckats knåpa ihop en poäng hittills lär det krävas seger i omgång 3 för att drömmen om Elitserien ska hållas vid liv.

Det är knappast ett gäng knäckta leksingar som kliver in på Hovets is i morgon kväll. Man skulle förstås kunna tro det med tanke på omständigheterna. Laget har gått på pumpen mot såväl SSK hemma som Rögle borta. Dessutom har man drabbats av flera tunga avbräck inför AIK-matchen. Både Jan Huokko och Antti-Jussi Niemi utgick med huvudskador senast i Ängelholm. För Niemi ser det riktigt illa ut. Flera frakturer i ansiktet och något mer spel i Kvalserien är inte att tänka på för hans del. Låt oss hoppas att skadorna läker väl och att Antti-Jussi är tillbaka på isen lagom till nästa säsongspremiär.

De skrala resultaten och skadorna till trots; Leksand är som sagt knappast knäckta. Inte än i alla fall. Jag tror att man mentalt har varit förberedda på att det kunde bli en tuff start i kvalspelet. Att inleda mot de två seriefavoriterna är givetvis inte lätt och faktum är att Leksand har varit långt ifrån chanslösa i de två förlustmatcherna. Liksom AIK har man lidit av kombinationen oflyt + dålig skärpa i avgörande lägen. Det finns ingenting som säger att Leksand har anledning att ge upp. Det finns ingenting som talar för att Leksand inte kan resa sig.

Hur trist det än må vara med Leksands backskador kan ingen påstå annat än att AIK här (indirekt) har gynnats. Antti-Jussi Niemi värvades under sluttampen av säsongen just för att stärka Leksands defensiv. Man hade saknat en stabil, stark och ledande backklippa, särskilt som Jackman svikit och agerat sämre än förväntat. (Lite senare fick han också sparken.) In kom Antti-Jussi och han möttes sannerligen som en frälsare av sin nya hemmapublik. Nu saknas plötsligt både försvarsblocket Niemi och den offensivt starkaste backen (Huokko) inför resan till Stockholm. Det är spelarförluster som kan bli direkt avgörande i morgon kväll.

För AIK gäller det som vanligt att vara med från start. Förhoppningsvis har man nu lärt sig sin läxa. Det här är Kvalserien och här gäller helt andra spelregler än i serielunken. Det går inte att agera halvstirrigt i ett enda moment, ty då straffas man. Koncentrationen måste vara på topp från första nedsläpp och försvarsspelet måste fungera till hundra procent. AIK måste bli bättre på att komma in på mål, ta snabbara avslut och följa upp returerna. Och så måste man bli tuffare, hårdare och kanske till och med lite fulare.

När det hettar till i sarghörnen och framför mål måste de svartgula iskrigarna visa var skåpet ska stå. Måste man ta en fight så ta en fight. Måste man grisa i slottet så grisa som kungar. Om Gnaget ska segra i kampen om elitserieplatserna måste man börja regera på isen. Det gäller att förvandla motståndare och domare till statister på planen. Det är vi som bestämmer, inga andra. Det är vi som avgör vårt eget öde. Det är vi som ska komma, ses och segra. Det är vi som ska tillbaka!

Solna AIK?

Att det finns både en och annan skoterraggande Skellefteå-supporter som tror att de håller på AIK är ingen nyhet. Att vissa av dem tror att det finns ett lag från fjollträsk som heter Solna AIK är också känt. Det hade inte behövt vara så mycket att bry sig om...

...om det nu inte vore för att även etablerade sportjournalister numera sprider okunskapen på bästa sändingstid. Senast i raden av felsägande spån är TV4-kommentatorn Johan Edlund. Igår sa han Solna AIK inte mindre än tre gånger i direktsändning. Det gör mig upprörd. Säger man Solna AIK i TV har man ingenting där att göra. Någon jävla kvalitet måste man väl ändå ha rätt att kräva.

- - -
Nästan lika pinsamt är det att höra Glenn Strömberg (som annars är så bra) kalla Man United för Manchester och bara Manchester gång på gång på gång i Viasats sändningar från Champions League. Men det är en annan femma och det här är varken en fotbolls- eller United-blogg. Men ändå, pinsamt är det.

- - -
En annan intelligent herre som huserar i diverse mediekanaler är den gamle stofilen Leif Boork. I går menade Boorken att de AIK-supportrar som kastade in snus på banan gjorde det för att "de är smarta". Snuskastarna ville helt enkelt ha ett avbrott i spelet i samband med att Gnaget blev en man mindre på isen. Enligt Boork alltså.

Boork är sedan länge känd för sina genomkloka inlägg. Minns för ett antal år sedan då Mario Lemieux gjorde bejublad succecomeback i Pitsburgh Penguins. Enligt Boork var alltihop en PR-kupp. Motståndarna lät helt enkelt den gode Mario ösa in poäng för att marknadsföra ligan. Egentligen var Lemieux slut, passé och medelmåttig. Enligt Boork alltså.

Black Boris Jukebox - Dreams in the dark

Måstematch på onsdag

Förlust i Södertälje och nu är uppförsbacken lite längre, lite brantare än vad den var inför dagens match. Men än är det inte tid att ta fram spaden. Åtta omgångar återstår och fortfarande kan mycket hända.

Nog för att jag har god lust att gräva ned mig djupt just nu, men vad hjälper det? Åter igen vann AIK skotten överlägset (22-39) och åter igen var skärpan och effektiviteten som bortblåst. Man vinner inte kvalfyllda kamper om man inte är på tårna. Gnaget har fortfarande mycket att lära. De små marginalerna har än så länge varit på motståndarnas sida men nu får det vara nog på den fronten. AIK måste vinna hemma mot Leksand på onsdag annars tror jag att tåget går. AIK måste komma in på mål. AIK måste sluta drälla i egen zon. AIK måste få ordning på sitt powerplay. Och AIK måste få arslet ur vagnen!

Det går på tok för segt i de avgörande lägena. Skotten kommer inte i tid. Tajmingen brister. Passningarna sitter inte på bladen. Jag oroas över att Dicken inte dominerar, jag stör mig på att Ryno åker runt och petar och jag blir riktigt irriterad över hur svajigt Heino agerar i matchavgörande skeden. Det är en sak att vara bra i HockeyAllsvenskan men det är i skarpt läge som de stora målvakterna kliver fram. Efter de två inledande kvalomgångarna förstår jag varför vår keeper inte fick nytt kontrakt i Färjestad. Det är nu det gäller, Heino!

- - -
Onsdagens motståndare har fått en om möjligt ännu sämre start på Kvalserien än Gnaget. Två raka nollpoängare sätter Leksand i ett minst sagt prekärt läge inför resan till Stockholm. Det känns som att det lag som förlorar på onsdag kan glömma allt vad Elitserien heter. Låt det bli Leksand som får misströsta! Man ska komma ihåg att dalmasarnas torskar har kommit mot SSK och Rögle och om Leksand slår Gnaget är man med i matchen på allvar. Åtta omgångar återstår, 24 poäng är på spel. AIK måste vinna! Fan vad frustrerad jag är...

Även en zebra kan se illa

aik


Även en zebra som förväntas se bra
kan råka missta sig och därmed bedra
sig själv och sitt tröga öga
Och se, då ser zebran föga

Om zebran verkar vara blind
bör han om sin brist bli påmind

Som zebran är randig, svart och vit
är supportern färgad av sin favorit
Det är lätt att mocka i andras skit
särskilt om man sitter på facit

Men om zebran varit en stygg en
bör den ej ständigt hållas om ryggen

Segerrecept på spröda kringlor

AIK åker till kringelstaden med förhoppningar om tre friska pinnar. För att segern ska kunna bärgas krävs en helt annan skärpa och kvalitet än senast mot Västerås. Segerreceptet består av en rad matnyttiga ingredienser.

SSK var Elitseriens klart sämsta lag i vinter. Det hindrar dem inte från att vara storfavoriter i Kvalserien. Det är stor skillnad mellan att möta Frölunda, Färjestad och Brynäs jämfört med Mora, Leksand och Bofors. SSK har ett annat tampo, en annan finess och ett helt annat lag än exempelvis AIK och Västerås. Det finns en anledning till att killar som Sandberg, Bång och Jungbeck spelat i HockeyAllsvenskan denna säsong och inte i Elitserien. Skillnaden stavas kort och gott kvalitet.

För att AIK ska kunna rubba SSK i eftermiddag krävs följande:

• Att laget uppvisar hundraprocentig skärpa från start till mål,
• Att ledarfigurer som Dicken, Engblom, Gahn och Beck kliver fram och visar vägen,
• Att hela laget agerar med disciplin och offervilja i försvarsspelet,
• Att samtliga spelare intar sina roller och spelar därefter,
• Att Heino-Lindberg lever upp till sitt rykte, dvs. spikar igen,
• Att första- och andrakedjan levererar mål, mål, mål,
• Att powerplay och boxplay är på topp.

- - -
För er som gillar att baka rekommenderar jag följande recept på spröda kringlor. Garanterat gnagiskt goda!

"Good luck, man"

Okej. Jag är ingen större fan av hockeyfighter. Men. Ibland längtar även jag efter att få se en saftig propp delas ut. Som i går kväll till exempel.

När Dick Tärnström gjorde sitt yttersta för att slippa klippa Västerås Stefan Holmgren och därmed dra på sig ett onödigt matchstraff, längtade jag efter Georges Laraque. För er som mot förmodan undrar varför hänvisar jag till denna trevliga filmsnutt.

Perspektiv på tillvaron

Det behövs inte mycket för att många gnagare (och andra också för den delen) ska falla in i negativa tankebanor och bli pessimister. En premiärtorsk och plötsligt ser allt mörkt ut. "AIK går aldrig upp i år..."

Låt oss ta det lilla lugna nu. AIK förlorade igår. Det är sant. AIK gjorde en blek insats igår. Det är också sant. Men AIK gjorde inte bort sig, AIK var inte chanslösa. AIK spelade under sin högstanivå och man hade oflyt i avgörande lägen. Därför förlorade man matchen men fick med sig en poäng. Det är en poäng som kan visa sig nog så avgörande i slutändan.

AIK hade faktiskt lika gärna kunnat vinna gårdagens match klart. Matchinledningen påminde starkt om starten mot Leksand hemma den 21 oktober. Skillnaden då mot nu var att AIK fick utdelning på sitt massiva spelövertag. Efter 3.36 ledde man med 2-0 och sedan kontrollerade man tillställningen fram till slutsignalen.

I går gick allting fel som kunde gå fel. Det betyder inte att AIK är dåliga. Det betyder inte att AIK inte kan bättre. Och det betyder definitivt inte att det är kört. Faktum är att det årterstår nio omgångar och därmed tjugosju poäng att spela om. AIK ligger för närvarande en poäng ifrån elitserieplatsen. Vilken gigantisk uppförsbacke!

- - -
Alla, såväl gnagare som övriga, vet att AIK är allt annat än huvudfavoriter till att gå upp i år. Det finns tre andra lag i Kvalserien som har större press på sig än de svartgula. Ett av dessa lag tog tre poäng i går. Ett annat av dem gick lottlöst. Att AIK råkade tappa poäng hemma och mot ett sämre lag är ingen katastrof, snarare en mindre skada som går att reparera. Seger i morgon i Södertälje och AIK kan vara i serietopp!

- - -
För att få lite perspektiv på AIKs fredagsflopp listar jag nedan några tankeväckande fakta:

1. AIK inledde HockeyAllsvenskan 2008/09 med att förlora stort hemma, 1-5 mot Växjö. Därefter tog man sex raka trepoängare, varav tre på bortaplan. Efter 45 spelade omgångar landade Gnaget på en klar andraplats i tabellen.

2. Rögle inledde fjolårets kvalserie med tre förluster på fyra matcher. Efter tio spelade omgångar var man klara för Elitserien.

3. Leksand inledde Kvalserien 2004/05 med två raka oavgjorda matcher. I slutändan stod man som seriesegrare med 21 poäng.

Västerås chanslösa i längden

Mats Wennerholm skriver i sin blogg om VIK efter gårdagens skräll:

Nu ser Västerås ut att kunna bli kvalseriens skrällag. De har Växjö hemma på söndag och efter den omgången kan de ligga på en elitserie-plats. Det var länge sedan VIK var så nära elitserien. Jag minns när de vann elitserien 1993. Då hade de ett kanonlag. Sedan har det mest varit utför.

Den gode Wennerholm är en kunnig och klok journalist. Men citatet ovan tillhör knappast hans mest genomtänkta. Jag tar det för vad jag antar att det är: Ett spontant blogginlägg efter ett långt arbets-pass.

Jag vet att man aldrig kan veta, särskilt inte i hockeyns värld. Men om Västerås överhuvudtaget blandar sig i slutstriden om elitserie-platserna lovar jag att aldrig mer tippa ett resultat. Västerås vann igår, visst, grattis alla gurkor. Det är möjligt att man slår storlaget Växjö i morgon också. Men sedan blir det stopp. Västerås har inte en chans att gå upp i år. Det är jag helt säker på. Laget är för dåligt helt enkelt. Och konkurrensen är alldes för hård.

Det kunde börjat bättre...

Det blev ingen vidare premiärkväll på Hovet i går kväll. Torsk i förlängning och en ynka poäng. Besvikelsen var givetvis stor bland oss hoppfulla gnagare men det finns ingen anledning att gräva ned sig än.

Jag har varken tid eller lust att skriva någon längre matchrapport. Det kan andra och mer välbetalda skribenter ägna sig åt. Jag nöjer mig med att sammanfatta fredagskvällen i ett antal bittra punkter:

• Gnaget kom till spel utan Daniel Bång - Gahn ersatte i förstakedjan utan att glänsa,
• Heino darrade betänkligt vid 0-1-målet och gav sånär bort ytterligare en kasse i andra perioden,
• Jamie Milam var mer än lovligt yr - bänken nästa?
• AIK fick inte stopp på Västerås poängkungar - Arlbrandt och hans vänner snurrade understundom friskt,
• Gnaget vann skotten med 46-14 men lyckades ändå inte göra fler mål än gästerna,
• Västerås nummer 80 tilläts grisa i tre perioder. I tredje fick han med sig Dicken på 2+2 trots att Gnagets kapten tydligt visade att han överhuvudtaget inte var intresserad av att slåss,
• Boris fick ett antal barnsliga vredesutbrott i samband med ovan nämnda griseri,
• Greken glömde gurkan.

- - -
En sak är säker: Västerås gjorde allt rätt igår. Laget kom till Stockholm med en tydlig matchplan. Denna följde man till punkt och pricka. Man spelade effektivt bortaspel, försvarade sig väl, och så hade man det där extra lilla flytet som krävs för att en underdog ska vinna över en hemmafavorit. AIK sköt visserligen mycket och ofta, men skotten kom för det mesta ur svåra lägen. Gnagets brist på skärpa i kombination med en motståndarkeeper i storslag gav en i mina ögon rättvis bortaseger.

Missförstå mig rätt; AIK borde ha vunnit matchen som den såg ut. Men gör man inte mål på sina chanser samtidigt som man bjuder på skitmål bakåt, då vinner man inte matcher på den här nivån. Västerås gjorde vad man skulle, det gjorde inte Gnaget. Domarens insats lämnade en hel del i övrigt att önska men jag tänker inte skylla förlusten på honom. Domslut kommer och går under en säsong och i slutändan brukar det jämna ut sig. Det man inte kan förändra får man lov att acceptera. Även om det kan vara jävligt svårt mitt i stridens hetta.

- - -
Gurkan smakade oväntat salt i går och den gav en bitter eftersmak. Nu gäller det att illa kvickt skaka av sig besvikelsen, kasta bort bitterheten och gå vidare. I morgon spisas kringlor i Södertälje. De är inte gratis men de smakar gott när man väl har dem i sin hand. Nio omgångar återstår och AIK har allt att spela för. Vi ska tillbaka!

I natt jag drömde

aikdröm

I natt jag drömde något som jag drömt mången gång förut
Jag drömde serien var avgjord och alla kval var slut

Jag drömde om ett fullsatt hov, där gnagare satt i rad

Så sjöng de högt och klappade, och reste sig och sa:

"Det finns inga kvalserier mer, det finns inga besvär

Nu väntar vi med tillförsikt på Elitseriens premiär"

På gatorna gick folk omkring och drog från krog till krog

Och alla drack varandra till, och dansade och log

I natt jag drömde något som jag drömt mången gång förut

Jag drömde serien var avgjord och alla kval var slut

Black Boris Jukebox - Dreamtime

Kast med liten gurka

vik västerås


Detroit har sina bläckfiskar.
Gnaget sina råttor.
Djurgården sina bananer.

Man ska inte kasta pärlor till svin och man ska inte uppmuntra till vandalism. Men nog vore det kul med lite gurkor på läktaren i morgon kväll. Våldslöst spännande och bonnigt kul.

Nä, så roligt får man förstås inte ha det i stora stygga Stockholm. Jag skulle nog ha fötts i en liten håla egentligen. Halva min mentalitet osar lantis. Resten består av stadsskadat gods. På vischan kunde jag i lugn och ro skratta åt Stefan & Krister, åka skoter, pimpla fisk och ha det bra. Nu sitter jag fast i en stockholms lägenhet och odlar gurkhumor som ingen förstår. Det är tufft att vara missanpassad nollåtta ska bönderna veta.

Wells, Dubois och Boogie Woogie

Bara ett par dagar kvar till premiären i Kvalserien och stämningen är på topp hemma i Borishov. Jag och min spegelbild ylar ikapp med Micke Dubois och Black Army-kören.

Robert Wells slänger med håret och plinkar AIK-Boogie. Ur högtalarna strömmar rytmiska toner som får kroppen att hoppa och skutta och händerna att klappa takten. Micke Dubois gaphalsar plötsligt: VAD HETER VI? VAD HETER VI? Varpå BA-kören svarar manstarkt och maskulint: AIK! AIK! Wells plinkar vidare och låten lyfter mot nya höjder. Jag blickar ut genom köksfönstret, ser snöfyllda gator och inplogade bilar. Ljuset från lyktstolpar och lägenhetsfönster skapar nästan julstämning i vintermörkret, trots att vi är en bit in i mars. Snart är det dags. Snart släpps pucken. Snart ska Gnaget kämpa om en plats i ishockeyns finrum.

- - -
Jag slår på teven och kollar Växjö-Almtuna. I slutet av matchen leder hemmalaget med 3-1 och jag tänker att Smålandsspöket lever. Det är med skräckblandad förtjusning jag ser fram emot omgång 5 och 6 i Kvalserien. Då vänder serien och för AIKs del innebär det dubbelmöten med Växjö, först borta (tisdag 24/3) sedan hemma (fredag 27/3). Ska Smålandsspöket återigen stå i vägen för gnagiska segrar?

- - -
På fredag smäller det och det gläder mitt AIK-hjärta att så många gnagare nu sluter upp kring hockeylaget. Över 5000 sålda plåtar nu och jag börjar tro på fullsatt på fredag. AIK är skyhöga favoriter på hemmaplan. Är det något lag som Gnaget ska ta full pott mot i Kvalserien så är det Västerås. Vi har slagit dem klart tre gånger av tre denna säsong och de passar oss som hand i handsken. Jag tror på storseger i premiären. Tips: 6-1.

- - -
Den 15 april 1994 tog AIK emot Boden i en helt avgörande match om avancemang till Elitserien. Jag har, liksom de flesta andra som var där, starka minnen från den matchen. Jag minns förstås Frazzes flyttade målbur, omspolningen och den nervösa pausen. Jag minns snacket om Ulf Sandström, straffskytten som tidigare under säsongen hade satt fem av fem straffar. Jag minns Ridderwalls räddning, Acke Johnsons uppoffrande spel längs sargen och Torgny Bendelins glädjetårar. Och så slutsignalen förstås, havet av euforiska gnagare som fyllde isen på ett par sekunder.

Flaggorna, halsdukarna, sångerna. Hjärtklappningen, nervositeten och svetten. De rynkade pannorna, de skeptiska kommentarerna, de desperata ögonblicken. Och så den förlösande avslutningen. Det var en fin kväll att minnas. Efter att allt var klart, efter att Gnaget vunnit med nödvändiga 3-0 och efter att isen fyllts av lyckliga supportrar, hördes en välbekant röst gapa ur högtalarna. Vem, om inte en överlycklig Micke Dubois skrålade ut sin gnagiska glädje!

Jag trodde jag var unik...

...men en enkel sökning på Google tog mig ur den villfarelsen. Uppenbarligen finns det fler som jag där ute i cyberrymden.

Black Boris #2
Black Boris #3

Hursomhelst. Jag tror nog jag är lite mer unik än mina namnlikar.

Summering av en säsong

Det kan tyckas märkligt att summera en säsong som inte är slut än. Inte desto mindre tänker jag göra ett försök. Kvalserien återstår men HockeyAllsvenskan 2008/2009 är avslutad.

En gnagisk uppvisning i lagmaskineri
Säsongen har, så här långt, varit fantastisk ur svartgul synvinkel. AIK visade tidigt att man var mer än en outsider i kampen om de tre direktplatserna till Kvalserien. Även om bortaspelet emellanåt varit svagt, har Gnaget visat upp en stabilitet och styrka som jag inte har sett maken till på mycket länge. Frågan är om jag någonsin skådat ett så försvarsstarkt och disciplinerat AIK-lag på isen. Jag var trots allt bara fyra år när det blev SM-guld senast.

Premiären hemma mot Växjö (1-5) den 17 september var givetvis en rejäl besvikelse. AIK uppträdde stressat och ofokuserat och gästerna vann relativt enkelt. När slutsignalen ljöd var det nog få gnagare som vågade drömma om Kvalserien. Men efter den snöpliga och nervösa upptakten trampade Gnaget igång grillorna, och det ordentligt. Sex raka segrar varav tre på bortaplan blev det innan Smålandsspöket gjorde sin läskiga entré en jobbig kväll i Ljungby. Sedan spökades det av bara farten i den nyckfulla hålan Nybro innan Gnaget lyckades slå tillbaka Almtuna hemma på Hovet.

På hemmaplan har AIK varit fenomenala. På 22 matcher har det blivit 19 segrar och 58 poäng. Det kan jämföras med suveräna serieettan Leksand, som på 23 hemmamatcher tagit lika många segrar men "bara" 55 poäng. Enda förlusterna har kommit mot nämnda Växjö i premiären, Huddinge (förlängning) och Leksand (i en betydelselös match där AIK saknade 10 ordinarie spelare). Full pott hemma har det blivit mot bland andra toppkonkurrenterna Mora och Almtuna. Största segrarna kom mot Björklöven (16/11) och Oskarshamn (14/12), 7-1 båda gångerna.

De fina resultaten har inte bara renderat mycket poäng och en topplacering i tabellen, det har även fått luttrade hockygnagare att komma åter till matcherna. AIKs hemmasnitt landade denna allsvenska säsong på 3185 åskådare. Det låter kanske inte så mycket, en och annan besserwisser påpekar måhända att matcherna mot Leksand lyfter snittet. Hur det än är med de saken kan jag konstatera att hockeyintresset i stan är på uppgång och jag är övertygad om att vi nästa säsong kommer få se ännu fler gnagare på Hovet. Och detta oavsett hur det går för AIK i kampen om elitserieplatserna.

Trots att jag understundom varit missnöjd med Gnagets bortaspel i vinter kan jag konstatera att man är trea i HockeyAllsvenskans bortatabell. 13 vinster på 23 försök är rätt okej. Bara Leksand är poängmässigt bättre (46). Tvåan Mora har lika många pinnar som Gnaget (36). AIKs målskillnad är finfin. 65-54 vittnar om typiskt och framgångsrikt bortaspel. Sarg ut och säkert hem. Mål i numerära överlägen och stabila boxplay. Så ska det se ut. Sedan gör det ju inget att vi har spelare som kan ställa om blixtsnabbt och vända stabilt försvarsspel till blixtrande kontringar när tillfällen ges.

- - -
Firma Sandberg, Bång och Bergström blir oerhört viktig i kvalspelet. För att inte tala om Kapten Dick som ska servera uppspel av landslagsklass. Även Henrik Eriksson, Mattias Beck och Johan Ryno kan skapa chanser ur ingenting och jokern Jonas Westerling är alltid sevärd. För att gå upp till Elitserien krävs det ett par bortavinster och det är främst till ovan nämnda herrar jag sätter mitt svartgula hopp. Samt givetvis till Heino-Lindberg i kassen som måste fortsätta lika bra som i HockeyAllsvenskan.

Fjärdelinan med Engblom, Tobias Ericsson och Johan Adolfsson blir också viktig. Kan de neutralisera sina motståndare är mycket vunnet. Det är laget och lagmaskinen AIK som ska greja detta! Spelare som Andreas Jungbeck, Per Savilahti-Nagander och Rasmus Ericsson (jag skulle kunna räkna upp hela truppen) måste även de dra sina strån till stacken. AIK har inte råd med några dalar, det krävs jämnhet, kontinuitet och full koncentration om man ska kunna utmana favoriterna.

I jämförelse med lag som Leksand, Rögle och Södertälje saknar AIK stora stjärnor. Visst, vi har Dicken och visst, Heino har varit grym. Sandberg och Bång må ha fått sina stora genombrott under säsongen men ännu har vi inte sett dem testas på hög nivå. AIK är och har under hela säsongen i första hand varit ett lag. Kan man få laget att arbeta som en enhet, en väloljad maskin som bara mal, mal och mosar, då kan det bära långt redan i år. Jag drömmer om Elitserien och jag vet att samtliga spelare och ledare i Gnaget gör detsamma.

- - -
Många spelare förtjänar att hyllas. Flera är redan omskrivna i detta inlägg men det finns några till som jag tycker förtjänar att lyftas fram. Backarna Stefan Johansson och Jonas Liwing har varit säkra och solida hela säsongen. Jag är särkilt svag för Johansson som jag tycker är kraftigt underskattad. Han utstrålar lugn och harmoni i spelet och jag tror att han kan utvecklas till en riktigt bra back. Han är vass på skridskorna och har hockeyhuvud. Dessutom kan han skapa framåt, även om säsongen inte bjudit riktigt så många pärlor som man kunnat önska. Men en spelare för framtiden är det helt klart - Stefan Johansson fyller 21 på söndag!

En annan doldis som förtjänar ljus på sig är Gnagets andremålvakt, Fredrik Holmgren. När Heino saknats har Holmgren gått in med pondus och auktoritet. Fyra hållda nollor på 18 spelade matcher är bra, 1.95 insläppta i snitt likaså. Och 92.67 % i räddningar är inte bara bra, det är lysande.

- - -
Spelarna till trots, det finns en man som ska hyllas mer än någon annan i denna säsongssummering. När det blåser snåla vindar kring hockeylagen, när spelarna underpresterar och när sportcheferna söker syndabockar, är det alltid tränarna som får bära hundhuvudet. Därför är det inte mer än rätt att tränaren, i detta fall Roger Melin, föräras den största enskilda hyllningen när laget går bra. Roger Melin har med hjälp av Rikard Franzén och Anders Gozzi byggt detta lag. Det är Melin som fått spelarna att tro på sig själva, det är han som satt ihop lagmaskinen. Det är han som är hjärnan bakom allt. Roger Melin - Den bäste tränare Gnaget haft sedan Per Bäckman!

Pausunderhållning

Innebandy tillhör, som trogna Black Boris-läsare vet, inte mina favoritsporter. Det kan dock fungera som en både trevlig och tillfredsställande hobby.

Black Boris må vara en hockeyblogg i allmänhet och en AIK Hockeyblogg i synnerhet. Det hindrar mig inte från att då och då göra små avstickare. Bloggen måste få vara lite personlig också. Som barn och tonåring spelade jag mycket innebandy. Jag var (enligt mig själv) planens kung och regerade på mitt alldeles egna lilla vis. Jag var som en blandning av Niklas Jihde, Roy Keane och the one and only Kajan, skulle man kunna säga. Frågor?

Träningsmatch mot Huddinge i kväll

Inför fredagens premiär i Kvalserien värmer Gnaget i kväll upp med att träningsspela mot Huddinge hemma på Hovet. Femtio spänn kostar entrén och det går, till skillnad mot annars, att pröjsa direkt i luckan.

Kvalseriekorten säljer väl inte direkt som smör i solsken. 1754 kort sålda hittills men enligt AIK har det gått åt en hel del lösbiljetter (släpptes i lördags). Men fullsatt mot Västerås? Hoppas hoppas men knappast troligt. Hittills 3500 sålda plåtar är väl sådär...

- - -
En stilla undran bara: Varför lägger AIK inte upp en "publik-barometer" inför Västeråsmatchen? Under hela säsongen i HockeyAllsvenskan har man ju kört med barometern så varför ta bort den nu? Av erfarenhet borde man veta att många sålda biljettter får fart på de halvskeptiska.

Det ska vara tryck på Hovet!

Uppdaterat 16.47
Så där ja, nu har publikbarometern lagts upp på hemsidan. Bra AIK!

Kvalkvällarna är nära - Kom igen Gnaget!

På fredag den 13 mars tar AIK emot Västerås i Kvalseriens första omgång. Gnaget behöver allt stöd man kan få.

I valet och kvalet

aik


Enligt AIKs hemsida, som inte uppdateras riktigt så ofta som jag kan önska, hade det den 27 februari sålts 1443 kvalseriekort. Det tycker jag är alldeles för lite. Men hockeygnagarna är ett kräset släkte och det lär krävas goda gnagiska resultat i början av Kvalserien för att Hovet ska fyllas av jublande medgångssupportrar framåt säsongsavslutningen.

Jag kan tänka mig att det är många gnagare där ute som i detta nu funderar på om det är värt att lägga en peng på hockeyn. Till alla dem, till alla Er, har jag bara en sak att säga: KÖP KVALSERIE-KORTET NU! Står ni i valet och kvalet - välj kvalet! Ska det vara så svårt? AIK Hockey behöver allt stöd man kan få. Det är nu det ska avgöras, det är nu det gäller att vara på plats. Visa Era AIK-hjärtan när de som mest behövs!

Själv fick jag hem mina kort med posten i början av veckan. Det kändes gott att riva upp det stiliga AIK-kuvertet och lägga vantarna på mina rariteter. Nu räknar jag dagarna tills det är dags att ta promenaden upp till Hovet. Jag känner redan doften av bränt kaffe, överkokt korv, spilld senap och vikta servetter. Jag ser redan den glödande borgen framför mig, jag hör AIK-sången eka i mitt boriska huvud. Jag känner smaken av gurkmeja, kringelkross och Leksandsknäcke.

Släpp pucken loss - det är vår!

Black Boris Jukebox - Dream baby dream (2)

Poetry Slam - Black Boris vs Jämtleksing

aik

Om Leksand bjuder in till fest
och hejdundrande kval

Då kommer snart en svartgul gäst

ridandes sin högsta häst

rustad för final

Masarna skall mosas

Gästerna skall rosas

Gnaget travar träget opp

Leksand snavar trots galopp

Mållinjen är nära

Vem ska toppen nå?

Det får brista eller bära

när vi kämpar för vår ära

Ack, tänka sig ändå...

Om allting vill sig väl

så finns det starka skäl

till att vi ses rätt snart igen

AIK-Leksand i Elitserien

Se också Jämtleksing: "Gnaget med gnägget"

Kvalseriens spelprogram...

...är spikat. Fem av sex lag är klara och nu väntar vi bara på att Almtuna eller Växjö ska göra Rögle, SSK, Leksand, AIK och Västerås sällskap i kampen om elitserieplatserna. Själv tror jag på Växjö som playoffsegrare men hoppas innerligt på Almtuna.

Så här spelas Kvalserien 2009:

Omgång 1
Fredag 13 mars, 19.15
Amtuna/Växjö - Rögle
AIK - Västerås
Leksand- Södertälje

Omgång 2
Söndag 15 mars, 16.30
Södertälje - AIK
Västerås - Amtuna/Växjö
Rögle - Leksand

Omgång 3
Onsdag 18 mars, 19.15
Amtuna/Växjö - Södertälje
AIK - Leksand
Västerås - Rögle

Omgång 4
Söndag 22 mars, 14.00
Leksand - Amtuna/Växjö
Södertälje - Västerås
Rögle - AIK

Omgång 5
Tisdag 24 mars, 19.15
Amtuna/Växjö - AIK
Södertälje - Rögle
Västerås - Leksand

Omgång 6
Fredag 27 mars, 19.15
AIK - Amtuna/Växjö
Leksand - Västerås
Rögle - Södertälje

Omgång 7
Måndag 30 mars, 19.15
Amtuna/Växjö - Leksand
AIK - Rögle
Västerås - Södertälje

Omgång 8
Torsdag 2 april, 19.15
Leksand - AIK
Södertälje - Amtuna/Växjö
Rögle -Västerås

Omgång 9
Måndag 6 april, 19.15
Amtuna/Växjö - Västerås
AIK - Södertälje
Leksand - Rögle

Omgång 10
Torsdag 9 april, 19.15
Södertälje - Leksand
Västerås - AIK
Rögle - Amtuna/Växjö

- - -
För AIKs del ser det inledningsvis riktigt bra ut tycker jag. Det bör finnas goda möjligheter för en kanonstart. Konkurrensen om elitserieplatserna är benhård och det gäller att vara med från första nedsläpp. Västerås hemma är en drömöppning. SSK borta därefter smakar mumma. Kanske kommer kringelknuttarna till match med en knäckande Leksandstorsk i bagaget? Det kan ge Gnaget råg i ryggen och SSK en massa deg. Fullsatt i AXA Sportscenter blir det helt säkert.

I tredje omgången kommer så Leksand till storstan igen och vilken match det kommer att bli! Jag hoppas på masmos och mycket mål. Tänk om Gnaget kan åka till Uppsala eller Växjö med 9 friska pinnar. Det är inte faktiskt inte alls omöjligt att det blir så. Anförda av Kapten Dick är vi starka och med riktiga supportrar som stöttar och trycker på är vi näst intill oslagbara hemma på Hovet.

Håll drömmen levande!

I ett hus uti Blåsut

gnagare


I ett hus uti Blåsut
liten buse tittar ut
Kan det va en gnagare
som gjort sin debut?

Händerna är små, så små
Fötterna, dom sparkar på
Livligare arvtagare
kan en Boris inte få

Pojken min, låt pulsen gå
lugnt och fint - låt trumman slå
Säg mig Herr Trumslagare
Klappar hjärtat för AIK?

Om jag ger dig en halsduk
varm och skön av gnagiskt stuk
Blir du stolt mottagare
säg, tar du den i bruk?

Jag vill ge dig allt jag har
Jag vill se dig underbar
Du, min vapendragare
Svartgul liksom far